Det är fy och SKAM

Noora och William i SKAM

Kan inte förstå att jag väntade så här länge med att se den. Att det skulle ta mig evigheter att slå på datorn, gå in på SVT Play och klicka på Skam. Efter att en av mina vänner, en av de som är lite yngre på sitt härligt tonåriga sätt sa; Asså, du MÅSTE se den! Den är sååå braaa! Ja då föll jag till föga. Vi brukar ju gilla samma serier, hon och jag.

Ett avsnitt av den norska succéserien och jag var fast. Förlorad. Tillbaka i tonåren. Det kändes så nära och kul, fast ändå ljuvt långt borta. Jag sträcksåg alla tre säsonger på SVT Play under en helg. Det gick inte att sluta titta. Särskilt inte under andra säsongen. Hur skulle det gå för Noora och William?

Jag förstår alla som älskar serien. För det gör jag också. Jag älskar Noora, Chris, Sana, Vilje, Jonas, Eva, Even och Isak. Och William. Vem var inte kär i honom som tonåring? Den där självsäkra, lite mystiska killen med oanad känslighet och ögon som ser rakt igenom dig.

De har lyckats alldeles fantastiskt bra den här gången, norrmännen. Jag är stolt och imponerad. De har lyckats få en stor del av Sveriges unga att börja prata mer norska, och inte minst gjort dem galna i norskor och norrmän. Jag menar...jag vill också ha en norrman.

Tredje säsongen gjorde mig lite besviken. Ja, jag är förutsägbar. Självklart va det för att William och Noora inte längre fick så stor plats. William, eller Thomas Hayes som han heter till vardags, valde att lämna serien. Det är fy och Skam. Jag menar, vem gör så? Vi som tittar älskar honom. Men det verkar ju han strunta i, totalt. Han vill jobba på sin skådespelarkarriär på annat håll.

Det är upprörande.

Jag går inte med på det.

Något annat de gjort bra med hela Skam-grejen är de Instagram-konton de tillåtit karaktärerna att ha. Det är så smart, så i tiden och enormt underhållande. Snacka om att locka till sig målgruppen även utanför serien.

Skam-febern drabbade till slut även mig. Efter den här helgen tänker jag på norska, pratar med mig själv på norska och går och drömmer om att gå på en gymnasieskola i Oslo. Fortsätter det kommer jag börja prata med andra på norska också, vilket för dem kanske verkar helt omotiverat. Men aldrig för mig. Nu vill vi alla vara en del av Skam.

Det bara blir så. Tro mig.

UA-74501118-1