Googla inte allting!

Google har verkligen förpestat mitt liv de senaste sex månaderna. Gjort saken ännu värre. Fast på samma gång har Google varit lika mycket en livlina. Ett sätt att se att jag inte är ensam.

Jag har mig själv att skylla. Att googla ligger så nära till hands när du behöver ha reda på något. I mitt fall har det handlat om symptom. Ni vet när magen beter sig konstigt, när man fått utslag eller extremt ont i nacken eller när man tycker att synen förändrats på kort tid. Då googlar man gärna för att få reda på vad det kan röra sig om för sjukdom. Då finns sökmotorn där med svar på alla frågor. Svar som gjort mig övertygad om att jag är sjuk, kanske till och med dödssjuk.

I mitt fall har det hela tiden handlat om stress. Utmattning. Depression. Ångest. Om vi tar alla dessa tillstånd som exempel inser man snabbt att dessa sjukdomar har mycket gemensamt. De kan ge liknande symptom, och ofta är man både utmattad och har ångest eller depression samtidigt vilket kan förstärka symptomen.

Googlar du på saker som trötthet, ont i magen, tryck över bröstet och ljudkänslighet kan allt kopplas ihop med valfri av ovan nämnda tillstånd. Fortsätter du sedan att googla klåda, pirrningar inuti kroppen, ont i huvudet, orkeslöshet, oregelbundna hjärtslag, domningar, ryggont och koncentrationssvårigheter...ja då kan alla dessa symptom också höra ihop med stress och utmattning.

Fast det är inte de artiklarna och inläggen du klickar på. För stress drabbar inte dig, stress är för vanligt. För tråkigt om man så vill. Självfallet är du sjuk i någon allvarlig obotlig sjukdom, kanske till och med något som inte upptäckts än. Du är den första med denna underliga och hemska sjukdom. 

Jag skämtar om det, men helt uppriktigt har fasa har sköljt genom kroppen och gjort mig svimfärdig när jag trott att jag hittat orsaken, ställt min egna diagnos. Att det är en hjärntumör, en neurlogisk sjukdom eller en bakterie som sakta äter upp mig inifrån. Det låter kanske konstigt, till och med löjligt men när oron för alla symptom gör dig livrädd är katastroftankar så mycket närmare än fömågan att kunna tänka en förnuftig tanke.

I början läste jag inte alls om utmattning och ångest och depression. För det är omöjligt att må så dåligt som jag gjort "bara" på grund av stress. Jag håller ju helt uppenbart på att dö, varför är det ingen som tar mig på allvar? 

Sedan började jag läsa om stress och upptäckte att det faktiskt var lika stor chans, om inte större, att jag utsatt mig själv för alldeles för mycket stress under alldeles för lång tid. Att allt berodde på det. Speciellt då läkaren inte hittade något som avvek. Inte någonstans. Trots att deras tester visade att jag var utmattad och deprimerad, så kunde jag inte tro det. Jag gick hem och googlade istället, för att ha på fötterna vid nästa läkarbesök och kunna visa dem exakt vilken sjukdom jag har.

Google finns ibland lite för nära. Det sittter på alla svar, och vi ställer våra egna diagnoser innan vi går iväg till läkaren. Vi googlar allt, bryr oss inte om att lägga saker på minnet eftersom Google ändå kan tala om det för oss när helst vi behöver. Missförstå mig inte, jag är ett stort fan av Google. Det ger oss oändliga möjligheter vad gäller marknadsföring och bildning. Det är grymt att så mycket information finns tillgänglig för så många. Jag tycker det är en rättighet att kunna och få googla. Men...vi får inte låta det gå till överdrift, använda verktyget på ett sådant sätt att det blir självuppfyllande. Google är mänskligt och kan ha fel precis som du och jag.

UA-74501118-1